Kunihar

Kunihar 26 okt 2014.

I dag blev jag övertalad att ta en 'genväg' mot Arki. Detta var på en liten enkel landsväg som bara passerade mycket små byar. Vägen som sådan var helt fin och det var vacker natur. Men i avsaknad av större samhällen fanns heller inga 'dhabas', dvs restauranger, och naturligtvis heller inte några hotell eller guest houses. Inte för att jag behövde något guest house så mitt på dagen men om man ser ett och annat finns det gott hopp om fler inför kommande kväll.

Väg, utskuren ur 'the hillside'

Runt lunchtid kom jag fram till en stor skola, väldigt stort hus. Skylten utanför talade om att det var en 'polytechnic school', typ teknisk högskola, säkert ett internat där eleverna också bodde. Tvärs över vägen fanns en kombinerad 'dhaba' och butik. Där fick jag en fin lunch av min vanliga 'dal fry' och chapatis, plus en flaska mineralvatten. Så det gick ingen nöd på mig. Men trakten var ovanligt tom i övrigt.

Efter tre på em kom jag rätt oväntat till en stor vägkorsning. Jag insåg att den låg i utkanten av ett större samhälle, Kunihar. Jag cyklade in i stan och fick connection på min smartphone och på Google Maps fanns inritat ett hotell lite i utkanten av andra änden stan.

Ett stycke dålig väg

Jag hittade en ATM-maskin och fyllde upp min börs med rupees. Sen cyklade jag iväg mot hotellet. När jag kom närmre och zoomade in på kartan insåg jag att detta hotell föreföll ligga mitt ute i naturen, inte längs vägen. När jag passerat platsen där hotellet skulle vara, utan att ha sett någon väg leda i den riktningen blev jag fundersam och när jag råkade på ett par män frågade jag dom om hotellet. Den ena snackade hygglig engelska och sa med emfas att det finns inget sådant hotell. Förmodligen var det något som meddelats Google Maps redan innan det byggts, och sedan hade planerna skrinlagts. Det är inte första gången jag råkat på sådant.

Mannen sa att det finns hotell inne i stan, vid busstation. När jag frågade om namnet tyckte jag att han sa 'Kooh-i-Noor' och jag blev orolig att det skulle vara något lyxigt och onödigt dyrt. Senare insåg jag att han i själva verket sagt Kunihar.

Vid busstationen frågade jag en polis om hotell. Han pekade bort i ena hörnet av den stora planen. Där fanns ett litet enkelt Evergreen Hotel. Där fick jag ett förträffligt rum för ett mycket rimligt pris. Hotellet sköttes av ett par yngre män som kan ha varit bröder. Det var ett synerligen välskött hotell. Mycket rent och bra på alla sätt. Servicen var alldeles utmärkt och jag fick ta in min cykel på rummet. Det fanns bra varmvatten och på kvällen fick jag en fin middag.

Nästa morgon frågade jag managern om var jag kunde toppa upp mitt Vodaphone simkort eftersom datatrafiken hade tagit slut. Han pekade ut en liten butik alldeles nära och där fick jag just den hjälp jag behövde. Mitt simkort är från Delhi, dvs inte denna stat. Det är alltid lite besvärligt att fylla på sim-kortet utanför den stat där det hör hemma. Mest är det för att då vet de inte hur mycket det kostar. Priserna för ett visst antal Megabyte är nämligen olika i olika stater. Men de var hjälpsamma och ringde till Vodaphones 'customer care'-center och fick uppgifterna. Vid flera andra tillfällen i Indien har de helt enkelt sagt att det inte går toppa upp utanför den stat där jag köpt kortet.

Jag var mycket nöjd med lilla Kunihar.