Nongkhai, 11 jan, 2013.

Thakek till Kong Lor med buss, sedan cyklat Thakek till Nongkhai på Thailändska sidan. 363 km.

Flickorna cyklade "The Loop" till Kong Lor Caves. Jag var sjuk tre dagar i Thakek. Min flunsa utvecklade sig till en bihåleinfektion med gräslig huvudvärk och läbbigt gult snor ur näsan.

När jag sedan kände mig lite bättre tog jag en buss, eller egentligen två, plus en Songthaew, till Kong Lor. Flickorna kom dit samma dag. Morgonen därpå var jag till grottorna och cyklade sedan till Nahine. Och dagen därefter buss igen tillbaks till Thakek. Mitt Lao-visum var på väg att ta slut och jag behöver också tajma mig lite inför hemresa 12 mars så jag hade några dagar över som jag inte ville skulle äta på nästa visum.

Kong Lor Caves är en höjdare man inte ska missa ifall man råkar vara i trakten. Man hyr en båt med två LaoNissar som kör en genom den 7 kilometer långa grottan, kommer ut i andra änden, dricker en Beer Lao och åker sedan tillbaks igen. Största delen av grottan är tvärmörk och båtNissarna har stora ficklampor för att hitta vägen.
Men en bit i mitten är upplyst genom ett Franskt projekt. Mycket läckert.























Efter ännu en natt i Thakek tog jag en buss över bron till Thailand. Tyvärr får man inte lov att cykla över bron. Bussen kostar bara 18 000 Kip, ca 2 Dollar, men det är böket att ta bort väskor och rodda till cykeln så den går på bussen och att vänta tills bussen är tillräckligt full med folk som tar rätt mycket tid. Plus förstås att det vore mycket najsare att cykla över, som irriterar en smula.

Capishe?

Väl på Thailändska sidan cyklade jag bara till Tha Uthen och sen nästa dagarna till Ban Phaeng, Bung Kan och Phon Phisai och slutligen Nongkhai.

 Här fick min cykel en varm dusch. Men inget shampoo!

 På villoväg

I Nongkhai ska jag bränna en vilodag till innan jag återvänder till Laos vid Vientiane. Räknar då med att få ett nytt enmånads visum för Lao, och ska i Vientiane gå till Thailändska konsulatet och be om en månads visum för Thailand som jag behöver när jag småningom återvänder hit på slutet.
Dumt nog får man bara 15 dagar vid gränsen när man kommer landvägen.

F ö är Nongkhai riktigt nice. Mutmee Guest House räknar jag som ett av de bäst skötta i hela världen. Läget är förträffligt, alldeles vid Mekongfloden, och de gamla Thailändska husen man bevarat och byggt om till hyresrum ger en mycket charmig atmosfär. Som om inte det var nog finns det numera även ett massage-hak på själva området. Inte fel att dagligen få en fin massage utomhus utan att lämna guest houset!