Lars reflektioner: Phnom Penh

Snookyville - Kampot - Kep - Phnom Penh
2 dec, 2012.

Jag tog min tid. Delade trippen till Kampot i två dagar genom att stanna en natt i Veal Rinh igen. På väg ut från Snookyville tog jag en genväg som såg OK ut på Google Maps, men var rätt ruffig i verkligheten.

Bad road
Hur som helst kom jag till Kampot i juste tid på dagen och var inte sådär idiottrött som förra gången. Hela sträckan är 109 km och blir till två fina cykeldagar istället för en grymming.

Tung trafik
På kvällen i Kampot regnade det en stund. Var till en riktigt snajdig Fransk restaurang för middag. Flunkarna var Kambodjaner men när jag ätit färdigt kom en tjock Fransk madam och hoppades att jag ätit gott. Det hade jag.

Durianrondellen i Kampot

Dålig väg till Kep

Asfaltkokare eller mobil hembrännare?
Nästa dag var bara 20 km till Kep. Bodde igen på Kukuluku GH, mest för att jag ville gå till Crab Market på kvällen. Kukuluku är helt rart med justa rum. Men priserna i deras lilla restaurang är för höga för Kambodja. En rätt enkel frukost kostar 4 dollar!

På eftermiddagen dök det upp en cyklista från Holland, Tina. Hon hade då kommit från Takeo och skulle vidare till Kampot. På kvällen gjorde vi sällis med de andra gästerna på Kukuluku, Zoey från Tyskland och Engelske Phil, till Crab Market. Vi käkade på den restaurang jag blev så förtjust i förra gången jag var här. Tyvärr hade de sabbat inredningen genom att smälla upp en ful mur som delade lokalen på längden.

Menyn var inte riktigt samma som jag hoppats på men räkorna vi käkade var himmelska och vi fick den ljuvliga gröna dipsåsen till.
Jag stannade två nätter i Kep bara för att kunna gotta mig mer på Crab Market. Andra kvällen var det bara Tina och jag. De andra hade åkt vidare, åt varsitt håll. Tyvärr fick vi för oss att vidga våra vyer och tog en annan restaurang som inte alls var lika bra.

Cyclista i hängmattan
Sen hade jag längsta dagen hittills på denna tur, 105 km, till Takeo. Förra gången jag cyklade här var det vägbyggen långa sträckor av #3 men tack vare Tina visste jag att nu var den i fint skick. Mycket vackert landskap att cykla i.

Vacker natur längs vägen till Takeo
Kom till Takeo strax efter 5.

Jag gillade Takeo mycket bättre nu. Det är ingen stor stad och har inga märkvärdiga attraktioner, så väldigt få turister kommer. Men det är iaf en riktig stad, ca 50 000 invånare. Och i avsaknad av turistattraktioner lever den sitt helt Kambodjanska liv. Det vävs mycket silke i trakten och så ligger den vid en rätt stor sjö. Hela landskapet här är väldigt flackt och de dras med stora översvämningar under monsunen. Länge sedan var Takeo huvudstad i det område som gick under namnet 'Water Chenla'.
Stan såg nu ganska välmående ut. Alla ungar hade skoluniform och cyklade till skolan på morgonen. En del såg nästan lite rädda ut när de fick syn på mig. En normalstor Svensk är en bra bit större än Khmererna.

Sen gjorde jag ett generande misstag på väg till Phnom Penh. Jag måste stanna och fika och vila rumpan lite under en full cykeldag. Här som är högertrafik brukar jag stanna vid hak på höger sida vägen. I Thailand och Indien där trafiken är åt vänster stannar jag helst på den sidan. Slipper korsa vägen två gånger och så.
Men den här gången gjorde jag ett undantag. Hade inte sett något bra på min sida på ett tag så jag svängde över till vänster och tog en 'Ice Coffee'. När jag satt där kollade jag på Google Maps i min smartphone resterande distans till min destination. Bara 10 km kvar. Fint!
Förra gången jag cyklade den här sträckan hade jag fått ihop 84 km. Nu verkade det bli under 80. Passade rimligt eftersom jag tänkte slippa omvägen över King GH jag gjorde då. När jag fikat färdigt kvistade jag vidare. Var både trött och hungrig. Hade käkat ett par stekta ägg och lite ris till frukost, sedan inget mer. Det såg ut som att jag skulle vara i Phnom Penh före tre och tänkte äta något smarrigt då.
Jag hade sett på Google Maps att jag skulle ha drygt 4 km fram tills där vägen skulle böja 45 grader Österut och jag skulle komma in i stan. Men jag cyklade en bra bit mer än så innan jag äntligen kom till en korsning. Men det var en ren fyrvägs nittiograders. Slog en koll till på Google Maps. Då sa den att jag plötsligt hade 20 km kvar. Jag avskrev det som ett fel i positionen när jag kollade tidigare. Jag hade ju suttit halvt under tak och GPS:en kanske inte fått en helt bra fix, bara att acceptera. Jag svängde höger och cyklade vidare. Till min glädje avtog trafiken rätt mycket, och ännu bättre vinden svängde runt så att jag nu hade medvind i stället för emot. Det förvånade mig en smula att det fortfarande var så lantlig miljö. Storstan syntes inte alls till.
Småningom ramlade polletten ner iaf och jag gjorde en ny koll på Google Maps. Jag hade cyklat åt fel håll!
Inte nog med att jag vänt tillbaks i riktning mot Takeo och cyklat rätt söderut. Sen när jag svängde höger hade jag gett mig iväg åt Väster, rakt ut i spenaten. Piss!