Chisapani, Västra Nepal, 4 nov, 2013.

Nu har jag 657 km på min cykelmätare. Har cyklat tio dagar, mest västerut, men också lite söderöver. Första dagen ut från K var det först uppförbacke ett par timmar för att ta mig ur grytan Kathmandu ligger i. Gräsligt mycket trafik och mycket räliga avgaser. När jag väl kommit över krönet där bar det ordentligt nedför. Tyvärr på dåliga vägar så jag kunde inte åka särskilt fort.

Kathmandu ligger nästan 1400 meter över havet, och redan samma eftermiddag var jag nere på ca 400. Jag hade lite funderingar på att ta vägen över Hetauda, som en kompis rekommenderat. Men det är länge sedan han cyklade där och jag hade också läst en cykeljournal från ett par som tog den vägen för några år sedan. De skrev om dålig väg, massor av trafik och ivf första dagen väldigt lång. De hade måst kasta in handduken när de insåg att de inte skulle orka fram innan det blev mörkt, och fick lifta med en lastbil. Skramla omkring bak på flaket.

Så jag vart inte så ledsen när jag insåg att jag hade missat avtagsvägen. Förmodligen låg jag i omkörningsfilen då och såg den aldrig. Istället kom jag samma väg som jag tog för två år sedan när jag cyklade ut från K.

Cykling i Nepal

De två första dagarna bodde jag också på samma guest houses jag bott innan. Men rätt snart kom jag ut i okända trakter när jag väl passerat Nepals mittlinje och stora vägen nedåt Indien. Efter det har det varit mycket mindre trafik. Ibland kan jag cykla bortåt en halvtimma utan en enda bil.

Ganska snart blev det också allt plattare landskap, vilket förstås underlättar cyklingen. Men det har likväl varit mycket vackert. Många näpna byar och kolossalt rara männniskor.

Ett par Neppar på cykeltur

Andra dagen mötte jag en Italienare som cyklat från Delhi och var på väg till Kathmandu. Han verkade inte haft så bra i Indien, men älskade Nepal. Några dagar senare mötte jag ett par i 27-årsåldern från Schweiz franska del. De var supertrevliga och erbjöd sig att koka kaffe eftersom de campar mycket och har Primuskök. Vi ledde cyklarna av vägen och in i en glänta i jungeln. Där bjöd de på kaffe och bulle. Det var ett sådant cykelmöte jag aldrig glömmer. De hade varit på väg i 16 månader och cyklat från Schweiz. Även de hade haft lite blandade upplevelser i Indien. De anade att Indierna blev extra exalterade när de såg en blond tjej.

Jean-Da et Léo

 Nepalungar längs vägen

 Restaurangkök

Neppeby

I går cyklade jag på en väg som går just i kanten av Bardia National Park, och delvis också igenom själva parken. I den jättestora parken finns ungefär 150 vilda tigrar, vildsvin, elefanter, krokodiler mm. För ett antal år sedan var det en tiger där som dödade en cyklist, en Nepalesisk man. Jag såg tre krokodiler på en flodbank men inte någon tiger.

Krokodiler ser lite läskiga ut

Här är jag i Bardias Nordvästra hörn, just vid bron över Kamali river, Nepals längsta flod. Härifrån har jag bara 1½ cykeldag kvar innan gränsen till Indien. Bor snajdigt på Siddartha Riverside Resort. I övrigt är det här en ganska skruttig ort.